I Sverige finns ungefär 64 000 skyddsrum, med plats för cirka sju miljoner människor. De flesta ligger i tätorter och städer, där det kan vara svårt att utrymma snabbt vid kris.

Skyddsrummen är ofta inbyggda i vanliga hus och används till vardags som exempelvis källare, förråd eller cykelrum. Sedan 2002 har inga nya skyddsrum byggts, men Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar för att de befintliga ska bevaras och ses över.

För närvarande pågår kontroller och översyner, men arbetet är långsamt. Enligt en rapport från TV4 har många skyddsrum fortfarande inte blivit kontrollerade eller godkända. Trots MSB:s uppmaning har endast ett fåtal granskningar genomförts. Många fastighetsägare har därför börjat ta eget ansvar för att kontrollera sina skyddsrum.

Det är viktigt att förstå att skyddsrummen inte är avsedda för hela befolkningen. På landsbygden kan exempelvis en källare eller jordkällare fungera som skydd vid behov.

Skyddsrum är byggda för att skydda civilbefolkningen vid krig och andra allvarliga hot. De är konstruerade för att stå emot flera typer av fara:

- Tryckvågor från explosioner, till exempel bomber
- Splitter från granater och andra projektiler
- Brand – materialen är brandhämmande
- Strålning – skyddar i viss mån mot radioaktivt nedfall
- Giftiga gaser och biologiska ämnen – genom speciella ventilationsfilter
- Våld, terrorism och inbrott – ett skyddsrum kan fungera som en säker plats om man snabbt behöver gömma sig

Skyddsrummet är en plats där du kan känna dig trygg – både från fysiska faror utifrån och från hot inne i samhället.

Att bygga ett privat skyddsrum är en investering – ungefär som att köpa en ny bil, attefallshus eller båt. Priset beror på storlek, material och vilken utrustning du vill ha.

Ungefärliga kostnader:
- Enklare skyddsrum (t.ex. förstärkt källare): från 400 000 kr
- Välutrustat skyddsrum med ventilation, tryckdörr och betong: 1 300 000 – 2 200 000 kr
- Avancerade lösningar (modulbunkrar, färdiga kapslar): från 1 500 000 - 2 500 000 kr

Vad ingår ofta i priset?
- Rådgivning och val av lösning
- Markundersökning (grundvatten, berg m.m.)
- Bygglov eller anmälan vid behov
- Grävning och förberedelser
- Produktion och transport av skyddet
- Montering och installation
- Slutbesiktning och dokumentation
- Återställning av mark
- Strukturell garanti
- 2 års servicekontroll

Ett privat skyddsrum kan också höja värdet på din fastighet – och känslan av trygghet för dig och din familj är ovärderlig.

Det finns flera företag i Sverige som erbjuder skyddsrum för privatpersoner. Du kan enkelt hitta dem via nätet – men det är du som väljer vem som passar just dina behov.

Det är viktigt att företaget har erfarenhet av konstruktion, säkerhet och ventilation, samt att de kan anpassa lösningen efter din tomt och dina önskemål.

Privata skyddsrum är idag inte formellt godkända eller kontrollerade av MSB, men det går att bygga enligt MSB:s tekniska riktlinjer – vilket många seriösa aktörer gör.

Välj gärna ett företag som:
- arbetar med certifierade konstruktörer
- erbjuder dokumentation och besiktning
- har kunskap om markarbete, säkerhetskrav och långsiktig hållbarhet
- gärna också har praktisk erfarenhet från verkliga hotzoner, som till exempel krigsområden eller länder där skyddsrum redan används i skarpt läge – det visar
att deras lösningar verkligen fungerar i verkligheten

Att bygga skyddsrum är ett stort steg – välj en partner du känner förtroende för.

Det beror på var du bor och hur skyddsrummet ska byggas. Reglerna varierar mellan olika kommuner.

I många fall krävs bygglov, särskilt om:
- skyddsrummet är stort
- det påverkar markens utformning
- det räknas som en byggnad eller tillbyggnad

Men i vissa fall räcker det med en anmälan till byggnadsnämnden, till exempel om det handlar om mindre markarbeten inom en privat trädgård.

Tänk på detta:
- Placera skyddsrummet minst 4,5 meter från tomtgränsen, om du inte har grannens skriftliga godkännande
- Undvik att bygga nära kulturmiljöer eller naturskyddade områden
- Om du gräver eller ändrar marknivåer mycket, kan det krävas extra tillstånd
- Regler för dränering och vattenhantering måste följas

Tips:
Eftersom varje kommun har egna regler, rekommenderar vi alltid att kontakta byggnadsnämnden där du bor innan du börjar planera eller anlita någon som kan .

Att bygga ett privat skyddsrum tar normalt 12–16 veckor från första möte till färdigt och godkänt skyddsrum. Tiden kan variera beroende på tomtens förutsättningar och vilken modell du väljer.

Så här ser processen vanligtvis ut:

- Vecka 1–2: Planering
Platsbesök och möte. Vi väljer modell, anpassar projektet efter kommunens krav och skriver avtal.

- Vecka 3–8: Förberedelser
Utrustning tillverkas, markundersökning görs och platsen förbereds för byggstart.

- Vecka 9–12: Byggnation
Grävning, installation och inkoppling. Själva arbetet på plats går snabbt och diskret, för att minska exponering för obehöriga.

- Vecka 13–16: Avslutning
Slutbesiktning, tester, dokumentation – samt en kort och intensiv utbildning i hur skyddsrummet fungerar och hur du skyddar dig själv och din familj.

Om du har skyddsrum hemma (i källare eller på tomten):
– Källarskyddsrum i hemmet: cirka 30 sekunder till 1 minut
– Skyddsrum på tomten: cirka 1 till 3 minuter, beroende på avstånd och tillgänglighet

Planering, tydliga rutiner och lite träning gör att du kan agera snabbt vid en kris.

Om du inte har eget skyddsrum (lägenhet eller villa):
Tiden beror på hur långt det är till närmaste offentliga skyddsrum. I tätorter som Stockholm finns många skyddsrum, men inte alla byggnader har egna.

Enligt MSB ska du ta dig till det närmaste skyddsrummet så snart du hör flyglarmet.

Det är därför klokt att redan i förväg:
– ta reda på var ditt närmaste skyddsrum finns
– planera hur du och din familj tar er dit
– gärna provgå vägen så ni vet hur lång tid det tar

Du hittar skyddsrum i din närhet på MSB:s skyddsrumskarta:
www.msb.se/skyddsrumskarta

Nej, i de flesta fall <b>får man inte ta med husdjur</b> till ett allmänt skyddsrum. Skyddsrummen är avsedda för människor, och det finns flera skäl till det:<br><br>

– risk för allergier och rädsla bland andra personer<br>
– begränsat utrymme<br>
– svårt att hantera djur i en trång miljö under pressade förhållanden<br><br>

Skyddsrummen är tänkta som ett <b>tillfälligt skydd</b> vid akuta hot.<br><br>

Om du har husdjur och inte vill lämna dem, kan du istället planera för alternativt skydd – till exempel i en egen källare, ett skyddat utrymme hemma eller att lämna området i tid.

Det beror på skyddsrummets storlek.

MSB räknar med 0,75 kvadratmeter per person, vilket motsvarar ungefär 85 x 85 cm. Det är alltså trångt, men tillräckligt för tillfälligt skydd.

Därför är det viktigt att bara ta med det mest nödvändiga – inte väskor, djur eller stora föremål.

I vårt standard-skyddsrum på 6 meter får man plats med cirka 6 personer på ett bekvämt och säkert sätt.

Ett privat skyddsrum är inte samma sak som ett militärt bunker, men det ska ge ett starkt skydd i många allvarliga situationer – särskilt om det är rätt byggt och förstärkt med betong.

Ett bra skyddsrum kan till exempel stå emot:
– splitter från granater eller hemmagjorda sprängladdningar
– tryckvåg från mindre explosioner (om de inte sker rakt ovanför)
– kulor från vapen (som gevär), så länge det inte finns öppna hål
– ras från byggnader eller träd som faller över skyddet
– kortvarig exponering för radioaktivt damm eller strålning (om tätt förslutet)

Med förstärkning av ballistisk betong får du ännu starkare skydd:
– dämpar tryckvågor från sprängladdningar nära
– stoppar splitter, kulor (även från tyngre vapen)
– skyddar stålkonstruktionen från att krossas av jord eller grus
– minskar strålning med upp till 50–60 % – ännu mer om det täcks med jord

Ett privat skyddsrum behöver inte stå tomt. Det kan vara en praktisk och värdefull del av ditt hem, även när allt är lugnt. Att bygga ett skyddsrum är också en investering i fastigheten.

Trygghet och beredskap blir allt viktigare – och säkerhet börjar bli en efterfrågad tillgång på bostadsmarknaden.

Här är några vanliga sätt att använda det i vardagen:

1. Förvaring och förråd
– Långtidshållbar mat, vatten, mediciner och förnödenheter
– Trädgårdsredskap, verktyg eller reservdelar
– Viktiga dokument, kontanter eller annan känslig utrustning

2. Hobbyrum eller verkstad
– Snickarbänk, elektronik, måleri eller annat hantverk
– Lugn plats för handarbete eller mindre projekt

3. Hemmabio eller spelrum
– Perfekt akustik för film eller musik
– Gamingrum eller lugnt utrymme för barn och unga

4. Kontor eller studieplats
– Tyst miljö för distansarbete eller studier
– Säkert utrymme för IT-utrustning och viktiga papper

5. Avkoppling och återhämtning
– Meditation, yoga eller bara en plats för lugn och tystnad
– Fri från buller, ljus och vardagsstress

6. Träning och familjeberedskap
– Årlig övning: hur snabbt tar ni er in?
– Förvaring av nödväska och enklare krisövningar för barn och vuxna

Viktigt att tänka på:
– Blockera inte nödutgångar eller ventilation
– Undvik brandfarliga material
– Se till att tekniken fungerar: belysning, lås, luftsystem
– Skyddsrummet ska alltid gå att tömma och användas vid behov

Det viktigaste är att du gör något– små steg räcker långt.
Trygghet börjar med kunskap.

Det är en viktig och verklig fråga. Även om du inte har råd att bygga ett skyddsrum kan du göra mycket för att öka din och familjens trygghet – med liten budget eller helt utan kostnad.

Här är några enkla steg du kan ta:

1. Skapa en trygg plats hemma
– Välj ett rum utan fönster, t.ex. badrum, hall eller förråd
– Stapla möbler, madrasser eller böcker längs väggarna
– det dämpar tryck och splitter
– Bygg ett enkelt "skydd" av ett bord, filtar eller madrasser

2. Ta reda på var närmaste skyddsrum eller källare finns
– Använd MSB:s skyddsrumskarta
– Spara adressen, provgå vägen dit
– Se om det finns andra alternativ i närheten, som tunnlar, garage eller äldre källare

3. Gör ett enkelt krispaket (Go Bag)
Du behöver inte köpa dyra prylar. Ta det du har – lite i taget:
– Vatten (minst 2 liter per person och dag)
– Konserver, torrmat, nötter, energibars
– Ficklampa, extra batterier eller powerbank
– Första hjälpen-kit och viktiga mediciner
– Något att skydda mun och näsa (t.ex. sjal)
– Kopior på viktiga dokument och lite kontanter
– Varm tröja, mössa och ett nödvärmefilt (om du har)

4. Lär dig grunderna i krisberedskap
– Vad ska du göra när du hör alarm?
– Hur filtrerar man vatten?
– Hur stoppar man blödning med t.ex. en sjal eller bälte?
– Skriv ut enkla instruktioner och förvara dem hemma

5. Gör upp en plan och träna ibland
– Bestäm med dina närmaste: var möts vi om vi skiljs åt?
– Öva ibland: snabbflytt till säkert rum, tystnad, släck ljus
– Att veta vad man ska göra ger trygghet och minskar panik

Sammanfattning
Du behöver inte ha ett eget skyddsrum för att ta ansvar.
Du behöver:
✔ veta vart du ska ta vägen
✔ ha ett enkelt nöd-kit
✔ ha en plan – och öva den ibland
✔ skapa ett tryggt utrymme i hemmet

Trygghet börjar med kunskap!

En bra fråga – grannarnas reaktion kan ha både praktisk och juridisk betydelse. Här är vad du bör känna till:

Kan grannarna stoppa bygget?
Ja – i vissa fall. Om skyddsrummet kräver bygglov (t.ex. större markarbete, betonggjutning eller närhet till tomtgräns), kan grannar få möjlighet att lämna synpunkter. Då räknas de som "berörda parter" och kommunen är skyldig att informera dem.

Grannar kan också klaga om:
– bygget ligger för nära deras tomt
– det orsakar buller, vibrationer eller påverkar marken negativt
– du bygger utan tillstånd där det krävs

Hur brukar grannar reagera?
– Vissa är neutrala: "Det är din tomt, gör som du vill."
– Andra blir nyfikna: "Intressant – jag har själv funderat på det."
– Några kan känna oro: "Är det säkert? Kommer det att synas? Blir det sprängningar?"
– Ibland förekommer överdrivna reaktioner eller försök att påverka via kommunen, även om allt är lagligt.

Hur hanterar man det på ett bra sätt?
– Bygg enligt reglerna – då har du ryggen fri
– Håll minst 1–2 meter från tomtgränsen om möjligt
– Gör en anmälan eller sök bygglov om det krävs – det skapar trygghet även för grannarna
– Informera i förväg, vänligt och öppet:
"Vi bygger ett underjordiskt förråd för beredskap, inget kommer att synas eller störa er."
– Vill du vara extra generös? Säg:
"Skulle det hända något, är ni välkomna in om plats finns."

Sammanfattning
Grannar har rätt att tycka till – men bara om projektet påverkar dem direkt.
Bygger du lagligt, med respekt för avstånd och miljö – då kan du känna dig trygg.
Öppen kommunikation förebygger ofta onödiga konflikter.

Att bygga ett privat skyddsrum är helt tillåtet i Sverige, men det finns några viktiga saker att känna till:

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap):
– MSB godkänner inte privata skyddsrum
– Endast skyddsrum inom statens civila skyddsnät kontrolleras och underhålls av MSB
– Du får gärna bygga enligt MSB:s tekniska riktlinjer – men ditt skyddsrum blir inte en del av det offentliga systemet
Försvarsmakten:
– Har inget att säga till om kring privata skyddsrum
– De fokuserar på militärt försvar – det är civila myndigheter som hanterar skyddsrum för befolkningen

Vad gäller för dig som privatperson?
– Du har rätt att bygga skyddsrum på din egen tomt
– I många fall krävs bygglov – kontakta din kommun för besked
– Det finns inga statliga bidrag i dagsläget, men vissa kommuner kan ha lokala initiativ
– Du ansvarar själv för underhåll och funktion – det ska kunna tas i bruk inom 48 timmar om krisen kommer

Sammanfattning:
Staten säger varken ja eller nej till privata skyddsrum – det är helt upp till dig, så länge du följer lokala byggregler.
Vill du bygga tryggt och hållbart? Då är det klokt att följa MSB:s tekniska krav ändå.

Även om privata skyddsrum inte omfattas av några krav från MSB, är regelbunden egenkontroll viktig – för att allt ska fungera när det verkligen behövs.

Rekommenderad kontroll av privat skyddsrum

Var 6:e månad (2 gånger per år):
– Öppna och testa dörrar, luckor och nödutgångar
– Kontrollera att ventilationen fungerar och är fri från stopp
– Kontrollera batterier, powerbankar, nödljus eller annan reservström
– Smörj rörliga delar så att inget fastnar i en nödsituation

En gång per år:
– Gå igenom mat- och vattenförråd – byt ut det som är gammalt
– Kontrollera fukt och luft – förhindra mögel, rost eller insekter
– Testa utrustning: radio, verktyg, filter, ficklampor
– Städa ordentligt – håll rent och redo

Vart 3–5:e år:
– Byt eller rengör luftfilter (t.ex. HEPA eller kolfilter)
– Kontrollera ytskikt – måla om rostiga ytor
– Gör en visuell inspektion av väggar och tak – leta efter sprickor eller sättningar

Tips för att hålla ordning:
✔ Använd en enkel checklista – på papper, i mobilen eller på väggen
✔ Håll alla viktiga åtkomstpunkter fria
✔ Gör en övning minst en gång om året: hur snabbt kan ni ta er in?

Sammanfattning:
Ett skyddsrum kräver inte mycket underhåll – men det lilla du gör gör stor skillnad i en krissituation.
Kontroller är som en försäkring: du hoppas att du aldrig behöver det, men du är glad att det fungerar om det blir allvar.

Ja – ett förstärkt skyddsrum (panic room) i en lägenhet kan vara ett mycket bra skydd, särskilt vid hot som:
- Inbrott eller angrepp från beväpnade personer
- Våld eller oroligheter i närområdet (t.ex. vid terrorism eller hot i hemmet)
- Farlig rök eller kemikalier – om rummet är tätt och utrustat med ventilation

Fördelar med ett panic room i hemmet:
Snabbt skydd:
Om rummet är integrerat i exempelvis sovrum, badrum eller klädkammare kan du ta dig in på några sekunder.

Fysiskt skydd:
Rummet kan förstärkas med:
- Stålväggar eller kulskyddande paneler
- Dörrar som står emot angrepp och kulor (upp till kaliber 7,62 mm)
- Brandskydd under begränsad tid

Trygg överlevnad i väntan på hjälp:
- Vatten och nödförråd
- Kommunikation (t.ex. telefon, radio, larmknapp)
- Ventilation eller andningsskydd
… kan du klara dig i flera timmar tills hjälp anländer.

Begränsningar:
- Skyddar inte mot kraftiga explosioner
- Du måste kunna hinna in i tid
- Att vara instängd under stress kan vara psykiskt krävande

Sammanfattning:
Ett panic room i en lägenhet kan ge ovärderlig trygghet och tid – särskilt för familjer, offentliga personer eller boende i utsatta områden.
Det är inte en militär lösning, men ett realistiskt, diskret och effektivt skydd tills polis eller räddningstjänst kommer.

Pris:
Ett professionellt panic room kostar cirka 300 000–600 000 SEK, beroende på storlek, förstärkning och utrustning.

Livslängden för ett stålskyddsrum beror på hur det är byggt, isolerat och underhållet. Men med rätt utförande kan det ge skydd i 30–40 år eller mer.

Grundförutsättningar:
– 5 mm profilerad stålplåt
– Tjockt rostskydd (epoxi, zink eller bitumenfärg)
– Nedgrävt i mark (helt eller delvis)

Faktorer som ökar livslängden:
✔ Flerskiktsmålning (minst två lager epoxi + skyddslack)
✔ Utvändig fuktspärr – t.ex. fuktmatta, gummipasta eller takpapp
✔ Drenage runt skyddet (dräneringsrör, grus, filterduk)
✔ Torr inre miljö – ventilation, inga läckor
✔ Regelbunden inspektion och underhåll vart 5–10 år

Garanti och rekommendationer:
Garanti normalt:
– 10 års garanti på struktur och svetsar
– Ytskyddets hållbarhet upp till 15–20 år (beroende på färgsystem)
– Möjlighet till gratis inspektionsservice

Med korrekt underhåll kan ditt skyddsrum hålla i generationer – det är en långsiktig investering i trygghet och fastighetsvärde.

Det beror på hur bra rummet är planerat och utrustat – men med god ventilation, vatten, mat och enkel hygienlösning kan en familj klara sig i upp till 2–4 veckor.

Vad påverkar hur länge du kan stanna i skyddsrummet?

1. Vatten
– Minst 2 liter per person och dygn
– För 2 personer i 14 dagar: ca 60 liter

2. Mat
– Långhållbar mat: konservburkar, torrvaror, energibars
– 2000 kcal per person och dag
– Kan lagras kompakt – 2–4 veckors förråd är fullt möjligt

3. Luft och filtrering
– Ventilation med HEPA-filter och kolfilter
– Manuell fläkt (t.ex. vev) eller batteridriven enhet
– Filter byts ut eller rengörs vart 3–5:e år

4. Toalett och hygien
– Kemtoalett eller torrtoalett med absorberande påsar
– Handsprit, våtservetter, sanitetsmedel
– Hygienen påverkar både hälsa och trivsel

5. Ljus och energi
– LED-lampor, powerbanks, batterier
– Solcellsladdare (via skyddad kabel till ytan)

6. Psykiskt välmående
– God ventilation, ljus och lugn påverkar måendet
– Ta med böcker, kortlek, radio, anteckningsblock
– En liten plan för dagen gör stor skillnad

Sammanfattning: Hur länge klarar du dig i ett välutrustat skyddsrum?
Om du har:
✔ vatten för 2–4 veckor
✔ mat för lika lång tid
✔ fungerande luftsystem
✔ toalett och enkel hygien
✔ lite utrymme att röra dig
… då kan du klara dig tryggt i upp till 14–30 dagar.

Det räcker ofta för att vänta ut de flesta hot – eller tills hjälp kommer.

Om du tagit dig till skyddsrummet vid ett verkligt hot är de första minuterna avgörande. Det handlar om att skapa lugn, säkra miljön och hålla kontakt med omvärlden.

Steg-för-steg – vad du ska göra i skyddsrummet

1. Kontrollera att skyddet fungerar:
– Stäng dörren helt och kontrollera täthet
– Starta ventilationen (manuell eller elektrisk)
– Dela upp ansvar: t.ex. en ansvarar för vatten, en för kontakt, en för barnen

2. Ta kontakt med omvärlden:
– Lyssna på radio:
Sveriges Radio P4 – krisinformation
FM/AM-radio eller kortvågsradio
– Skicka ett kort meddelande (om nätet fungerar):
”Vi är i skyddsrummet. Trygga. Adress: [din plats]. Väntar på information.”

– Använd krisappar om du har:
112-appen i Sverige har funktion för nödanrop med position

3. Behöver du hjälp? Gör så här:
– Ring 112
– Berätta tydligt:
– Var ni är
– Hur många ni är
– Vad som händer (t.ex. skottlossning, rök, explosion)
– Om skyddsrummet fungerar (luft, vatten, el)

4. Planera tiden i skyddsrummet:
– Bestäm rutiner (vilotid, lyssna på radio varje timme)
– Använd resurser sparsamt
– Skriv logg: när ni gick in, vad ni hör, hur ni mår
– Håll alla lugna – prata, spela spel, läs

5. När är det säkert att gå ut?
Gå ut först när:
– Du hör i radion att det är säkert
– Polisen eller räddningstjänsten instruerar det
– Ni inte har luft, vatten eller andra alternativ

Gå inte ut om:
– Du hör skott, explosioner eller oro
– Du ser misstänkta personer utanför (om du har kamera eller lucka)

Sammanfattning:
✔ Stäng och säkra skyddsrummet
✔ Lyssna på radio och sök officiell information
✔ Kontakta 112 om du behöver hjälp
✔ Vänta lugnt och gå inte ut utan klar signal
Ett skyddsrum handlar inte bara om konstruktion – det handlar om att du har en plan, kontroll och trygghet mitt i det okända.

I Sverige finns det flera specialiserade företag som erbjuder skyddsrum till privatpersoner. De arbetar ofta med:
– armerad betong och stålkonstruktioner
– installation av ventilation och filter (t.ex. mot kemiska/biologiska ämnen)
– spräng- och inbrottssäkra lösningar
– underjordiska byggnationer och markarbete

Det finns ingen officiell lista från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) över privata leverantörer, men du kan hitta aktörer genom att söka efter:

– byggföretag med erfarenhet av tekniska utrymmen och industribunkrar
– tillverkare av färdiga modulskyddsrum (t.ex. i stål eller betong)
– firmor som erbjuder helhetslösningar från ritning till färdig installation

Tips när du väljer leverantör:
✔ Välj ett företag som känner till svenska byggregler och kan hantera bygglov (Plan- och bygglagen)
✔ Fråga om de kan sköta dränering, täthet och dokumentation till kommunen
✔ Kontrollera om de erbjuder service, inspektion eller uppföljning efter installation
✔ Det är en stor fördel om företaget har specialister med erfarenhet från verkliga hotmiljöer, t.ex. krigsområden eller katastrofzonen – där lösningar testas i praktiken
✔ Se om de har tillgång till den senaste tekniken direkt från fältet, där behoven är som störst och innovationen snabbast

Det är klokt att jämföra flera företag – inte bara pris, utan även material, leveranstid och trygghet i genomförandet.

Som privatperson i Sverige har du flera möjliga alternativ beroende på budget, tomtens förutsättningar och önskad skyddsnivå. Här är de vanligaste typerna av skyddsrum:

1. Ombyggd källare (befintligt utrymme)
– Anpassa ett rum i källaren till enklare skydd
Fördelar: Billigt, snabbt att göra
Nackdelar: Begränsat skydd mot tryckvåg och farliga ämnen
Vanligt med:
• Förstärkta dörrar och väggar
• Enkel ventilation och tätning
• Kan fungera som förråd eller enklare "panic room"

2. Gjuten betongbunker (under jord)
– Klassisk skyddsbunker i armerad betong
Fördelar: Högsta skyddsnivå, mycket hållbar
Nackdelar: Kostsam, kräver bygglov
Vanligt med:
• Skydd mot tryckvåg, splitter, brand, strålning
• Utrustad med filter, toalett, vatten, el
• Livslängd: 50+ år

3. Nedgrävt stålrörsskyddsrum
– Färdig stålkapsel målad mot korrosion
Fördelar: Snabb montering, flyttbar lösning
Nackdelar: Kräver dränering och isolering
Vanligt med:
• Bra skydd mot splitter, gas
• Går att kombinera med filter och ventilation
• Kan installeras på mindre tomt

4. Panic room (inne i huset/lägenheten)
– Förstärkt rum för personligt skydd vid hot
Fördelar: Snabb åtkomst, trygghet vid inbrott eller våld
Nackdelar: Ingen skydd mot explosioner eller giftiga ämnen
Vanligt med:
• Ståldörr, larm, reservutrustning
• Ofta inbyggt i garderob, badrum eller sovrum
• Kommunikation via telefon eller radio

5. Modulärt skyddsrum (container/modul)
– Färdig enhet av stål eller prefab-betong
Fördelar: Flexibel, flyttbar, passar även fritidshus
Nackdelar: Lägre skyddsnivå än betong
Vanligt med:
• Grundläggande skydd, luftfilter, solpanel
• Går att gräva ned delvis eller helt
• Kräver isolering och ventilation

Ja – det är klokt att tänka bredare. Ett skyddsrum är en viktig trygghet, men bara en del i ett större skyddsnät.
Moderna hot kan vara både fysiska, digitala och sociala. Här är vad du också bör tänka på:

1. Fysisk säkerhet hemma
Ett skyddsrum skyddar i extrema situationer – men vardaglig trygghet börjar ovan jord.
Tänk på att installera larm med rörelse- och glasbrottsensorer. Kameraövervakning med mobilåtkomst ger snabb insyn.
Bra lås, säkerhetsdörrar, brand- och gasvarnare och belysning som simulerar närvaro kan avskräcka inbrott och minska risker.

2. Digital säkerhet (cyber)
Vi är alla uppkopplade – men det gör oss också sårbara.
Skydda e-post och bank med tvåfaktorsinloggning. Använd VPN vid arbete och köp online.
Uppdaterat virusskydd, brandvägg och starka lösenord till wifi och smarta enheter är ett måste i dagens hem.

3. Personlig beredskap
Kunskap är trygghet. Lär dig grunderna i första hjälpen.
Träna med familjen på hur man snabbt tar sig till skydd eller utrymmer.
Ett enkelt självförsvarskurs kan ge trygghet, inte våld.
Det viktigaste är att ha en plan och att veta vem som gör vad i kris.

4. Förberedelser hemma
Ha alltid vatten, mat och hygienartiklar för minst två veckor hemma.
Laddningsbara batterier, powerbanks, radio och nödladdare är viktiga vid längre avbrott.
Se över dokument, kontakter och alternativa kommunikationsvägar om mobilen slutar fungera.

5. Mental förberedelse och lugn
Det handlar inte om rädsla, utan om förberedelse.
När du har tänkt igenom olika scenarier minskar oron.
Den som är mentalt förberedd klarar mer – oavsett utrustning.

Sammanfattning
Ett skyddsrum är en bra början – men helheten är det som ger verklig trygghet.
Genom att kombinera fysisk säkerhet, digitalt skydd, praktisk beredskap och kunskap bygger du upp en robust beredskap för dig och din familj.

För att trygghet inte handlar om rädsla. Det handlar om lugn.
Man kan ställa frågan så här:
Varför har du försäkring på bilen, fast du kanske aldrig krockar?
Varför har du en brandsläckare i köket, fast det kanske aldrig börjar brinna?

Svaret är enkelt:
För att du hellre vill ha det – än att önska att du hade.
I en värld som är osäker, föränderlig och ibland orolig, kan du – för samma pengar som en bättre bil, liten båt eller attefallshus – skapa något mycket viktigare:
- En trygg plats där din familj är skyddad
- Ett system som fungerar även när allt annat fallerar
- En god natts sömn – inte av rädsla, utan av förberedelse

Trygghet är inte paranoia. Det är ansvar.
Du behöver inte vara rädd för världen för att vara redo för den.
Du behöver inte vara överlevnadsexpert för att skydda din familj.

Det räcker att du tänker:
"Om något händer idag, imorgon eller om fem år – är jag redo."

Och vet du vad mer?
Ett skyddsrum, ett säkerhetssystem och en plan är inte bara ett "krisverktyg".
Det är en investering i:
- Ditt lugn
- Din självständighet
- Din känsla av kontroll
- Och i att du gjort det du borde – för dig själv och de du älskar

Inför byggstart – Program 360°: Viktiga frågor att ställa leverantören

1. Erfarenhet och kompetens
- Har ni tidigare byggt skyddsrum?
- Kan ni visa referenser eller färdiga projekt?
- Följer ni MSB:s riktlinjer, även om det inte krävs för privat bruk?
- Har ni rätt behörighet för betong, armering och el enligt Boverkets regler?

2. Projektets omfattning och planering
- Vad ingår i ert ansvar? (ritningar, markarbete, installation?)
- Hur lång tid tar hela byggprocessen från start till slut?
- Hjälper ni till med bygglov och kontakter med kommunen?
- Krävs geoteknisk undersökning före start?

3. Skyddsfunktioner och teknik
- Vilken skyddsnivå erbjuder ni (tryckvåg, gas, splitter, strålning)?
- Vad ingår i ventilationssystemet – finns gasfilter?
- Har ni lösningar för el, vatten, toalett?
- Hur många personer kan vistas i skyddsrummet – och hur länge?

4. Pris och kontrakt
- Kan ni ge ett fast pris? Vad ingår?
- Vilka betalningsvillkor gäller?
- Ingår dokumentation och slutbesiktning?
- Vad har ni för garantier på arbete och material?

5. Underhåll och framtid
- Krävs regelbunden kontroll av skyddsrummet?
- Erbjuder ni serviceavtal?
- Får jag manualer och underhållsplan?

Extra tips:
- Be om tydliga ritningar och teknisk specifikation innan du skriver på
- Kolla att företaget har ansvarsförsäkring
- Skriv alltid avtal – med tydlig tidsplan, betalning, ansvar och garantier

Ja. Även små företag som har ett eget skyddsrum kan använda det till vardags – så länge man följer vissa regler. Ett skyddsrum kan vara användbart inte bara vid kris, utan också i den dagliga verksamheten.

Exempel på hur företag kan använda sitt skyddsrum:
- Extra lager – för utrustning, dokument eller varor
- Vilorum – för personal som jobbar natt eller behöver återhämta sig
- Säker plats – vid händelser som inbrott, hot eller brand
- Teknikrum – för servrar eller känslig elektronik
- Krisledningsplats – om el, internet eller system slås ut

Det här är viktigt att tänka på:
- Skyddsrummet måste vara lättillgängligt och snabbt kunna tas i bruk vid fara
- Dörrar, ventilation och utrymningsvägar får inte blockeras
- Ventilation, belysning och lås ska kontrolleras regelbundet
- Det är bra att en gång per år göra en teknisk genomgång och öva utrymning

Sammanfattning:
Ja – företag kan ha nytta av sitt skyddsrum även i fredstid, om man använder det smart och ser till att det alltid är redo för kris.
Det kan vara en trygg och praktisk investering även i vardagen.

Vid nedgrävning av skyddsrum är det avgörande att alltid ta hänsyn till grundvattennivån.
Även om ett korrekt byggt skyddsrum är 100 % tätt mot både vatten och gaser, spelar markförhållandena stor roll för långsiktig hållbarhet.
En välplanerad dränering runt skyddsrummet skyddar konstruktionen mot yttre fukt och tryck – och kan därmed förlänga dess livslängd med många år.